Smutskastnings- och desinformationskampanj - hur hanterar man det?

Sedan 2022 har svenska socialtjänsten blivit föremål för omfattande desinformationskampanjer, där falska narrativ om tvångsomhändertaganden av barn har spridits både nationellt och internationellt. Detta har inte bara påverkat allmänhetens förtroende för myndigheter utan även skapat en politiskt laddad debatt som kräver strategisk hantering. Hot och hat riktas mot både socialtjänstanställda och beslutsfattare inom socialpolitiken, vilket ställer höga krav på kriskommunikation och public affairs-arbete. Hur har Socialstyrelsen navigerat i detta komplexa landskap? Vilka strategier har de använt för att bemöta desinformation och skydda både verksamhetens legitimitet och sina medarbetare?